Klas Parknäs är född 1960 – målare, författare, föreläsare.

Klas inledde sin konstnärliga bana med teaterstudier. Teatern övergavs för flera års studier som operasångare. Klas hittade sedan tillbaka till sin första kärlek och gick konstskola i måleri. Sedan 1992 arbetar Klas som konstnär i egen ateljé.

Klas menar att:

”Vinsten i att måla är umgänget med inspirationen. Målningarna är avtrycket av det umgänget.”


Göteborgs-Posten skriver om Klas:

Konstnär, skådespelare, sångare, föreläsare och författare. Epiteten på Klas Parknäs har varit många, men inget av dem stämmer.

– Jag är obeskrivlig, precis som alla andra. Jag längtar efter att få vara människa. Att få minnas det jag redan är. Ett stenkast från Mariaplan, i hjärtat av Majorna, ligger Stilla Gatan. Här har Klas Parknäs skapat sig en egen ”vuxenlekplats”, som han kallar sin ateljé. Resan började inte här, men det är här han befinner sig just nu. Han är på sin hemväg…

Resan började för 53 år sedan i Lerum. Han fann tidigt kärleken för teatern och började med teaterstudier. Det ledde till att han som 17-åring fick rollen som karaktären Stefan i Carin Mannheimers TV-serie Lära för livet. Serien blev en succé och är än idag Sveriges genom tiderna mest sedda, med 3,8 miljoner tittare i snitt per avsnitt. För Klas visade det sig att det man drömmer om inte alltid är det man behöver.

– Stefan var en väldigt populär karaktär, så helt plötsligt, vart jag än gick, så fanns det tjejer som ville vara med mig och killar som ville utmana mig. Men jag var 17 år och hette Klas och hade fullt upp med att försöka hitta mig själv.

Klas lämnade teatern för att under flera år sjunga opera, innan han till sist sökte till konstskolan.

– Främst använder jag mig av min omdömeslöshet när jag målar, säger han med glimten i ögat. Omdömeslöshet är själva förutsättningen för inspiration. Att intellektet inte står i vägen för den verkliga intelligensen. Samtidigt har jag varit klok nog att ge mig själv en vuxenlekplats där jag kan ägna mig åt att lära känna mig själv. Begåvning är inte resultatet utan begåvning är handlingen att be om sin gåva. I början trodde jag att jag skulle skapa. Men vad jag lärt mig är att inte längre stå i vägen för det som skapas. Jag har blivit en finnare istället för en sökare och går på inspiration hellre än på influens. Mitt måleri är inspirerat av liv och relationer och växande, men också av metafysiska frågeställningar. Inspiration är ju In spirit.

– Jag får del av den skatt som det innebär att leva; konsten är ett avtryck av den pågående processen. Mitt arbete är det arbetet jag gör med mig själv som person, säger han litet allvarligare. Inspirationen är så sann, fri och vacker, att jag hela tiden behöver göra upp med den föreställning jag kallar min identitet. Att vara lycklig istället för lyckad – ingång istället för framgång, förtydligar Klas.

Förutom målandet så föreläser han och ger kurser, workshops, privatlektioner – och skriver böcker.

– Jag blir ofta inbjuden av kyrkor till att tala. Jag är inte kristen men jag pratar om saker som jag tror att troende kan känna igen sig. Att vi är i den här världen och inte av den. Jag tror att vi är på en hemväg till att minnas det vi redan är, säger han. Det intressanta är att samma budskap har attraherat uppdragsgivare från näringslivet, såsom läkemedels- och vapenindustrin under de senare åren. Föreläsningarna är av existentiell karaktär och handlar om att välkomna sin inspiration och begåvning.

Nyligen kom den fjärde upplagan av boken ”Tillvarataget” där Klas blandar målningar med sina existentiella citat, t ex:

”Du kan inte välja om du vill bli kär, men du kan gå kärlekens väg och se vad som händer.
Nära relationer är att nära relationer.
Förr kände jag mig ensam, nu känner jag mig själv”  

Redan på första sidan får man ett poetiskt tänkvärt ord ur ett vackert mångbottnat allvar.
– Jag vet hur långt jag har rest men inte hur långt jag har kvar. Men att få leva i den undran, det är det som är så spännande.